Lagstiftning som påverkar tillgänglighet
Likabehandling, jämlikhet och frihet från diskriminering är alla motiveringar för tillgänglighet inom elektroniska tjänster och informationssamhället.
Nationell lagstiftning
Myndigheterna ansvarar för tjänsternas och användargränssnittens tillgänglighet.
- Lag om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 24.1.2003/13
Då en myndighet erbjuder elektroniska tjänster de kunna användas av alla. I samband med utformningen av tjänsterna bör det uppmärksammas att de bör vara möjliga att användas av personer med funktionshinder. Utvecklingsarbetet kring e-tjänster bör ta i beaktande förutom tillgänglighet, även måttlig prisnivå och anpassning efter olika användarbehov. - Förvaltningslagen 6.6.2003/434
Myndigheten bör behandla jämlikt dem som utför förvaltningsärenden. Myndigheten bör använda sig av ett sakligt, tydligt och lättbegripligt språk. - Diskrimineringslagen 30.12.2014/1325
Syftet med lagen är att främja likabehandling och förebygga diskriminering samt förbättra rättssäkerheten för dem som utsatts för diskriminering. Diskrimineringslagen ställer detaljerade krav på tillgänglighet vid upphandling av IT-produkter och tjänster.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning lägger särskild vikt vid tillgänglighet som gäller omgivning och informationsförmedling. Tillgänglighet (accessibility) utgör både en allmän princip samt en separat artikel i konventionen.
Finland ratificerade konventionen våren 2015.
· FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Europeiska unionen
Den Europeiska unionens regleringsmekanismer och direktiv har stor påverkan på informations- och kommunikationsteknologiernas tillgänglighet i Finland. År 2002 antog den Europeiska unionen nya direktiv för kommunikationsnät och –tjänster som inverkar på all informations- och kommunikationsteknologi, filöverföring samt tv- och radiokommunikation som sker genom fasta nätförbindelser eller trådlöst.
Directive 2002/22/EC on universal service and users’ rights relating to electronic communications networks and services (Universal Service Directive)
Europaparlamentets och rådets direktiv om samhällstjänster och användarrättigheter vid användning av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster).
- Den nya standarden EN 301 549 för krav på tillgänglighet vid den offentliga sektorns upphandling av IT-produkter och tjänster godkändes i början av år 2014. Enligt direktivet bör krav på webbtillgänglighet ingå i nationell lagstiftning. Syftet med direktivet är att försäkra att webbplatser, mjukvara och digitala tjänster kan användas av personer med alla olika slags förutsättningar för användning. Läs mer om den nya standarden på engelska.
- EU-kommissionen jobbar som bäst med att utveckla en mätmetod som gör det möjligt att jämföra webbtillgänglighet EU-länder emellan. Tidigare har regler och mätmetoder varierat från land till land, vilket försvårat monitorering. Läs mer om mätmetoden på Funka.nu.
Källor:
Kemppainen E. The legal and policy baseline: 25 years of eAccessibility policies and legislation in Europe. Technology & Disability. August 2011; 23(3):139–148. Available from: Academic Search Complete, Ipswich, MA.
Esteetön yhteiskunta YK:n keinoin: Yleissopimus vammaisten henkilöiden oikeuksista. Kemppainen, Erkki (2011). THL (på finska)
Kohti esteetöntä yhteiskuntaa: Yhteiskuntapolitiikan normatiiviset keinot esteettömyyden edistämisessä. Kemppainen, Erkki (2008). THL (på finska)
Sähköisen asioinnin lainsäädännön seuranta- ja kehittämistutkimus. Esitys Design for All -verkoston tapaamisessa. Sami Kivivasara, VM. 30.10.2013. (på finska)
Hämtad från: https://www.thl.fi/fi/web/tiedonhallinta-sosiaali-ja-terveysalalla/tietojarjestelmapalvelut/sahkoisten-palveluiden-esteettomyys/lainsaadanto