Begreppet tillgänglighet inkluderar flera olika områden som kan påverka en individs rörelseförmåga, uppfattande av meddelande och delaktighet i samhället. Tillgänglighet innebär att det ska finnas lösningar som exempelvis att alla som besöker en webbsida ska kunna ta del av informationen, genom att kunna välja olika storlek på texten, kontrast bakgrund, lättläst, att det finns speakerröst som kan guida rätt eller förklara en text.
Det finns olika lösningar för att alla grupper i samhället kan ta del av information eller kommunicera med folk. För gruppen teckenspråkiga är det viktigt med information på teckenspråk, att det finns alternativ kommunikationssätt än endast det verbala som till exempel att kunna boka en tid hos hälsocentral via e-post eller SMS. Information som är viktigt kopplat till bussresor och tågresor bör kunna visas i textmonitorn än endast via speaker. Likaså att nyheter på TV är textat så alla kan ta del av den informationen.
För hörselskadade är det viktigt med bra ljudmiljö att exempelvis nyheter och andra viktiga inslag kan ske utan störande ljud som hög musik, att det finns tekniska lösningar som T-slinga och mikrofon i lokaler. För synskadade att det finns alternativ textstorlek på information, bra ljusmiljö med kontraster.
De flesta exemplen kan ordnas vid inspelande av informationsvideor, och när det gäller webbsidor så är det möjligt med olika lösningar som kan passa alla grupper.
Intervju av Kultur för alla om tillgänglighetsfrågor
Intervju med Aura Linnapuomi, tillgänglighetsspecialist hos Kultur för alla, 3.12.2013.
Frågor och svar;
1. Vad betyder tillgänglighet för er?
Arbetet riktar sig mer mot kulturområdet att tillgänglighet där innebär att alla oavsett kultur, bakgrund och funktion kan få tillgång till det som kulturproducenter erbjuder. Informationen ska vara tillgänglig till alla grupper och lätt att få, det ska vara tillgängligt att boka biljetter, priser ska också anpassas så alla grupper kan delta. Exempelvis kan ordna gratis föreställningar dag eller kvällstid för de som inte har nog med pengar att betala biljetter. Assistenter och tolkar till de som behöver ska kunna följa med utan extra kostnader. Material om olika föreställningar, utställningar ska vara tillgängliga för alla. Tydlig information om ingång till byggnader och guidning inne för rullstolsanvändare, synskadade, hörselskadade m.fl. En guide har gjorts till kulturproducenter med tips att tänka på år 2011.
Kultur för alla fokuserar också på attityder mot olika grupper, såsom de med funktionsnedsättning och inflyttare att öka kunskapen både hos de som producerar och de som mottar information. Försöker ha ett mångfald perspektiv där alla som anses olika än normen, kön, genus, invandrare m.m. omfattas av tillgänglighetsfrågan.
2. Hur fick ni idén till att ha information på teckenspråk till er webbsida?
Kultur för alla arbetar med tillgänglighetsfrågor och det finns flera olika områden, olika gruppers behov som behöver anpassas till och vi kom ikontakt med teckenspråk på den vägen. Genom tidigare samarbeten, så bestämdes det även att information ska erbjudas i tre teckenspråk för att alla teckenspråksgrupper kan få ta del av informationen. Så finlandssvenskt, finskt och internationellt teckenspråk.
Kultur för alla vill kunna presentera vår verksamhet för fler.
3. Då informationen på teckenspråk utvecklades, hur var processen?
Processen var riktigt bra, när de hade ett samarbete med Dövas Förbund om information på teckenspråk i Kultur för alla – webbplats när de gjorde en ny webbsida år 2011. Först översattes information till finskt teckenspråk, därefter internationellt teckenspråk och år 2012 översattes information till finlandssvenskt teckenspråk. Prioritering var att informationspaket är samma på alla tre språken, sedan är det inte möjligt att allt material på webbsidan översattes till alla tre språken.
4. I efterhand vad känner ni behövs mer kring processen att producera information på teckenspråk?
Förutom att ha samarbetat med Dövas förbund är det nödvändigt med en handbok om produktion av videomaterial i teckenspråk, hur man kan producera videomaterial i teckenspråk. Med hjälp av handboken kan man få mer självhandling, när handboken ska fungera som en guide. Lätt att återvända till också vid behov.
5. Hur anser ni idag tillgängligheten är allmänt kopplat till webbsidor?
Det behövs mer tillgänglighet, det är inte ”färdigt” och det behövs mer kunskap också. Kulturproducenter måste utveckla sig mer inom tillgänglighet, exempelvis erbjuda lättläst information, för synskadade m.fl.
En del använder sig av Youtube för videoinformation och det är bättre än ingenting men kan också skapa problem med att ha på andra platser, utspritt information.
Tänker också att det är viktigt att samarbeta med olika grupper så det blir mer ”rätt”, så informationen verkligen utgår från deras behov och inte från vad vi tror de behöver.